I morse lämnade jag in c-uppsatsen och sen dess har jag bara gjort saker som jag inte kunde göra utan dåligt samvete under flera veckors tid. Jag strosade på stan, bara för att jag hade tiden till det (och för att jag kanske behövde det). Jag tog en spontanlunch på stan med fina klasskompisar, bara för att jag hade tiden (och för att det var trevligt såklart). Jag har sett på trevliga tv-program i flera timmar, bara för att jag hade tiden (och en tv för den delen!).

Jo, jag vet inte om ni minns det, men jag har ju faktiskt flyttat till en vindslägenhet med två rum och kök i Umeå. Just nu använder jag allt utrymme för mig själv, men John flyttar snart hit han också. Bilderna är härifrån alltså. Ni lär få se mer härifrån, för här trivs jag!

Sen sist jag skrev här har jag påbörjat min c-uppsats, jag har flyttat till en mysig vindsvåning som ska bli min och Johns gemensamma bostad och jag har bokat resa till Barcelona med fina klasskompisar. Just nu befinner jag mig i Piteå som idag har riktiga vårvindar. Dagens vindar påminde mig om ett kort jag tog en blåsig aprildag vid kvarterets lilla båthamn. Jag var då 16 år och hade ganska hårt permanentat hår som nästan formades till en lejonman. Jag bjussar på det.

Februaribilder från Piteå. Mig och John känner ni nog igen, men här har vi även det nya tillskottet hos Johns familj. Det är en korthårig lagotto vid namn Grappa. Hon gillar att stjäla saker för att få folk att jaga henne, så hon ska vara ute så mycket som möjligt för att bli av med lite energi...

Börjar det nya året där det andra slutade, alltså med en himla bra praktik. Snart flyttar jag tillbaka till min kära 25-kvadratslägenhet i Umeå och fortsätter med socionomstudierna. Och ganska precis då jag har hunnit vänja mig med att vara i lägenheten igen ska jag flytta till nästa lägenhet som jag och John planerar att ha tillsammans. I Umeå den också, förstås. Det ska bli helt fantastiskt bra.

Detta blir nog mitt sista år som socionomstuderande. Om allt går som planerat är jag färdig socionom om ganska exakt ett år. Ja käre värld!

Tro nu inte att jag har glömt bort er! Även om uppdateringen har varit katastrofal den senaste tiden (sen i våras) hade jag faktiskt inte planerat att lägga ner bloggen. Jag tänkte hänga mig kvar här ett tag till, om än det kanske blir väldigt sporadisk uppdatering.

Jag bjuder på ett gäng bilder som är tagna under hösten. Bilder från Cypern rättare sagt, där en stor familj präglade ön under en veckas tid för att fira att pappan fyllde 60.

I min omgivning är det många som fyller år den här årstiden. Dessa festligheter livar minsann upp i höstrusket. Fast egentligen tycker jag att hösten är ganska underbar. På bilden sitter jag och Hootch och njuter av höstluften på grannens bro. Klockan sju varje morgon kör jag bil till min praktik och då tappar man nästan andan bara för att det är så vackert på morgonen. Jo förresten, jag har en termins praktik just nu. Det är väldigt lärorikt och väldigt spännande. Bor därför hemma i Piteå igen för att komma 23 mil närmare praktikplatsen. Hemma och myser med familjen igen alltså. Jag mår bra, men blir trött av höstmörkret. Dricker lite för mycket kaffe, men äter lite för lite choklad. Kram /Ida

Två av mina favoritpojkar på en brygga. En brygga som antagligen snart tas upp på land innan kölden kommer. Sommarens sista suck, ja, så känns det.

1. När man kör bil och sneglar in i medtraffikanternas bilar. Och så kommer man på medtraffikanterna att sjunga medan de kör. Dom liksom tar i ända från tårna. Även om man inte hör dem så kan man bara föreställa sig hur det låter inne i deras bilar. Antagligen både skrikigt och falskt - men väldans befriande.

2. När folk struntar i överdriven blygsamhet och vågar börja prata med främlingar. Bara för att det är trevligt.

3. När man ser ungar hoppa glädjeskutt i ösregn.

Det har varit ihållande regn ett tag nu. Så det var ju minsann passande att IKEA släpper sin nya katalog idag. Visserligen har jag inte fått något bamsetjock katalog i brevlådan ännu (den delas ut först på måndag), men HÄR finns nätversionen som jag har plöjt igenom under dagen. Visserligen hade jag inte tänkt köpa något under den närmsta tiden men katalogen innehåller en hel del trevliga bilder att peka på.

Jag känner minst sagt skräckblandad förjusning inför sensommarens alla skörder. Nu är det dags för att plocka hjortron, blåbär, hallon, svartvinbär, röda vinbär samtidigt som de örter och grödor som fortfarande frodas i trädgårdslandet snart måste plockas in innan frosten kommer. Mina föräldrar är alltid på hugget denna årstid. Allt som man kan plocka ska plockas. När jag var liten skulle minsann jag också hjälpa till att plocka familjens årsbehov av bär. Men även om man vägrade bärplockningen skulle man åtminstone följa med även om man inte plockade något själv. Då satte man sig och tjurade på en stubbe med en kanelbulle i munnen och väntade på hemfärden. Jag kan inte påstå att jag har bidragit med några stora mängder bär eftersom bärplockning var det värsta jag visste. Jag har gjort många desperata försök för att slippa dessa bärplockaraktiviteter. Nu när jag börjar bli (lite) äldre börjar jag få en (lite) mer nyanserad bild av bärplockning. Jag kämpar för att börja gilla detta. Bärplockning i plus(+) och minus(-):

Plocka vinbär -
Brännässlor i vinbärsbusken --
Svartvinbärssaft ++++
Plocka hjortron ---------------------
Matsäck i bärskogen +++
Myrorna på stubben man satt på -
Myggorna i bärskogen ---
Varm hjortronsylt på vaniljglass +++++
Rensa bär --
Baka med nyplockade bär +++
Äta upp det man bakat +++++
Att jag som liten fick 5 kronor per plockade jordgubbar i liter ++
Att jag inte fick äta dom direkt -
Ekologiskt och närproducerat +++++
Känslan av självhushåll ++++
Att som liten busunge blanda ut bären med löv så att det såg mer ut i hinken ++++
Att jag fortfarande gör det --

Lillasyster Julia och mamma Gerd skulle bestämt ha varsin ny dator. Tidigare har pappa, mamma och Julia våldsamt samsats om samma stackars dator men nu var det slut på det. Mamma och Julia skulle till stan och jag och pappa följde med för att se till så att allt gick rätt till. "Datorköp är minsann en familjeangelägenhet" sa vi när vi klampade in i flock på elektronikbutikerna.

Alla lika katastrofalt okunniga familjemedlemmar skulle tillsammans pressa butiksanställda på information och pappa ville minsann alltid ha speciell rabatt bara för honom. Det skulle jämföras priser och prestanda, fastän vi i den här familjen inte riktigt förstår sig på alla dessa begrepp som finns inom datavärlden. "8 gigabyte ramminne, det måste väl vara bra om man vill hålla på med bilder?" frågade pappa den butiksanställde lite skämtsamt och den butiksanställde blev lite osäker på om pappa verkligen trodde att det var därför det hette just ramminne.

Lillasyster Julia är dessutom i en mycket känslig ålder (ni vet tolvåringar) så hon skämdes lite emellanåt när vi petade på datorerna som om de vore en tickande bomb eller för all del när jag för andra gången gick rakt in i en stapel av prydligt uppställda routerförpackningar. Men efter allt prutande och jämförande fick vi slutligen hem en dator till Julia och en minidator till mamma.

Nu sitter alla nöjda framför var sin dator. Ibland hör man mamma ropa något i stil med "Ooh, så bra bild! Och jag kan mejla också! På min alldeles egna dator! Visst hörrni, visst är den fin?"

I sommar har jag påbörjat min karriär som personlig assistent! Jo minsann, vilket fint (och viktigt) jobb det är även om det har upptagit en hel del tid. Men det betyder inte att jag inte har hunnit äta av årets svenska jordgubbar. (Däremot har jag visst inte hunnit blogga i sommaryran.)



Jag har också hunnit införskaffa fräknar. Jag gillar det skarpt.



Jag har varit på Svinöra (hemskt namn på en fin ö). Har försökt få Hootch att lära känna sina rötter, som den portugisiska vattenhund han är. Kan ni tänka er att den där vattenrädda krabaten är framavlad för att jobba på fiskebåtar? Hah!



Jag har haft födelsedagsfirande. Jag har nog aldrig blivit så firad. Jag har haft middag och fika med familjen med flera, jag har haft fika med kompisgänget, jag har varit på doktorsvillan och frossat i grillbuffén och sist - men inte minst - har jag varit på brunchen på Humlan i Öjebyn. Rekommenderas!



Jag har varit på auktion och känt tävlingsinstinkten inom mig vakna till liv.



Och jag har känt lugnet på stugan.

Det var nog mer än så jag skulle berätta för er, men det har jag glömt för tillfället.